Det är viktigt att tycka. Det skall man göra när det är 2008 och världen går fort, fort, fort. Då skall man inte bara sitta ner och titta på stjärnorna och sörpla rödvin, nej, nej. Duger då verkligen inte. Tycka måste man. ”Den där stjärnan ser ut som ett litet gay, djur, den där ser ut som en fabrik” osv. Sen skall man gärna tycka saker på nätet också, skriva fräsiga kommentarer om hur upprörd man är. Eller det där kanske inte är sant. Man skall nog snarare skriva massa inlägg om hur lugnt det är med att folk gör lite vad de vill, att det är lugnt med andra som är lite ball och crazy. Kanske snortar nån högvis med snö, eller så gillar nån gosedjur, men det är helt lugnt!
Där finns klart saker som jag inte förstår, det här till exempel. Det roliga är att jag förstår mycket av det men inte allt… tänker inte berätta vad jag inte förstår. Det är sjukt 2008 att inte berätta. Att tycka i tystnad, det är det nya svarta! Vad som dock lämna mig golvad och orolig är att jag har en vän som skrivit ett läsarbrev… Det kom som en chock när han berättade. Vi var ett par stycken som satt och drack sprit och tittade på youtube (det handlade om folk som slog sig) då min vän, den arge skattebetalaren, helt plötsligt gör reklam för sitt arga läsarbrev. Jag satt och gapade i flera minuter. En viktig detalj med det här, som förklarar mitt beteende är att min vän inte är vare sig pensionär, speedad ungdomspolitiker eller dum i huvudet. Likväl hade han författat ett argt läsarbrev. Jag har helt enkelt funderat på att döda honom!
Om en liten stund skall jag och den lilla löken ut på stan och träffa vänner. Det skall bli både berikande och häftigt. Vi skall sitta och tycka i stillhet, kanske prata om vädret! Vi ses!
