Köpenhamn

Det bidde inget Lund. Känns mystiskt. Och så skall jag bli ett pendlarmongo. Jobbigt.

Oj!

Jag blundade ett kort ögonblick och så gick det nästan 2 veckor. Bara sådär. Läckert!

Rock

Det slår mig att min pappa är rätt jävla rock & roll ibland. Nästa helg skall det flyttas, Hemmet skall bytas för ett annat, det skall packas i kartonger, fifflas med tidningspapper och skrockas över hur mycket man lyckats samla på sig (under dessa otroligt långa 2 1/2 månaderna jag bott här). Rent administrativt får jag hjälp av min pappa som dyker upp med en trailer och sitt skägg, det blir fantastiskt. Vad som dock får mig att tro att han är en ösig rock star i det fördolda, är att han har planer på att lämna trailern hos mig för att sedan köra ner till tyskland och köpa en vinkyl!!! Det är jävligt rock star…
Faktiskt fett jävla rock star-aktigt. Häftigt.

“Jag är inte bara pappa, jag flyger runt på min motorcykel och umgås med det dåliga folket!”

Helger

Det var en gång en helg. En helg med besök, vin, glädje och glammiga ögonblick. Det var fint. Det bröt så där allmänt med den nuvarande tillvaron som går ut på att gå runt och spotta ögonblick från förr. Att gå runt och minnas. Att gå runt och inse att 3 år ändå är en hel del. 3 år av lite allt möjligt. Från tenta-bestyr till promenader i våren. Sen sprang jag.
Jag tankade musikmaskinen med en riktigt rejäl playlist och gav mig ut i en vårkylig kväll. Springa är inte något jag normalt sysslar med, men det kändes just då väldigt rätt. Det var också väldigt, väldigt trevligt. Och att playlisten dessutom gjorde att jag verkligen kände mig som världens mäktigaste person är ju enbart en bonus (om vi föreställer oss en av världens största traktorer, så mäktig var jag innan).

Seed of Hate - Arch Enemy
Paranoid - Black Sabbath
Another Holy War - Blind Guardian
Out Of Nothing - Dark Tranquillity
The Fix Is In - Entombed
Addiction King - Entombed
Trollhammaren - Finntroll
Farewell - Freedom Call

Hett!

Äh! Istället för att jag skall skriva en massa om dagen och hur många bra saker jag gjort skiter vi i det. Det händer saker. Världen rör på sig, och det är fett. Just fett rimmar ju dessutom onekligen på hett. Härligt. Precis som detta:

FEST!

April

Dagen har varit en blandad historia, mycket brus och annat oviktigt. Har läst om inglasade skidbackar och trillingfödslar, ätit och gjort saker som står i proportion till det rimliga i att det idag är en ganska vanlig tisdag. Den enda extensiellt avgörande parantesen har idag varit upptäckten av en slaktare som stolt gjorde reklam för hästkött, det känns angeläget!

Då är det bra med nostalgi av det gamla slaget (Conan kunde sina saker då och kan definitivt sina saker på en tisdag).

Ibland…

… är det onödigt med överflödiga kommentarer. Idag är det en sådan dag:

 

Den lilla löken och jag:

Det är viktigt att tycka. Det skall man göra när det är 2008 och världen går fort, fort, fort. Då skall man inte bara sitta ner och titta på stjärnorna och sörpla rödvin, nej, nej. Duger då verkligen inte. Tycka måste man. “Den där stjärnan ser ut som ett litet gay, djur, den där ser ut som en fabrik” osv. Sen skall man gärna tycka saker på nätet också, skriva fräsiga kommentarer om hur upprörd man är. Eller det där kanske inte är sant. Man skall nog snarare skriva massa inlägg om hur lugnt det är med att folk gör lite vad de vill, att det är lugnt med andra som är lite ball och crazy. Kanske snortar nån högvis med snö, eller så gillar nån gosedjur, men det är helt lugnt!
Där finns klart saker som jag inte förstår, det här till exempel. Det roliga är att jag förstår mycket av det men inte allt… tänker inte berätta vad jag inte förstår. Det är sjukt 2008 att inte berätta. Att tycka i tystnad, det är det nya svarta! Vad som dock lämna mig golvad och orolig är att jag har en vän som skrivit ett läsarbrev… Det kom som en chock när han berättade. Vi var ett par stycken som satt och drack sprit och tittade på youtube (det handlade om folk som slog sig) då min vän, den arge skattebetalaren, helt plötsligt gör reklam för sitt arga läsarbrev. Jag satt och gapade i flera minuter. En viktig detalj med det här, som förklarar mitt beteende är att min vän inte är vare sig pensionär, speedad ungdomspolitiker eller dum i huvudet. Likväl hade han författat ett argt läsarbrev. Jag har helt enkelt funderat på att döda honom!

Om en liten stund skall jag och den lilla löken ut på stan och träffa vänner. Det skall bli både berikande och häftigt. Vi skall sitta och tycka i stillhet, kanske prata om vädret! Vi ses!

Länka!

Länka? Ja, det är fint. Här är det också fint, i
Malmö då alltså!

Den vandrande historien…

…skulle jag ha skrivit här men det sket sig. Livet är en katastrofal röra nu, rätt häftigt faktiskt. Det är lite som att ha en brittisk militär från WW I som står bakom en och vrålar “Onward Boys, for the QUEEN!”… Har många fina idéer till inlägg och har prydligt skrivit ner alltihop på lite lösa skisser som flyter runt i tillvaron, arbetstiteln på dessa (och livet generellt) är således: 

• Gåshudsbrilliant musik
• Trasiga människor och hur vackra dessas livsöden ter sig
• Håkan Hellström och folk som inte förstår hur folk inte kan gilla Håkan (och så jag då, som inte förstår hur folk inte förstår, hur jag inte kan gilla Håkan).
• Det jävla offret som stal min cykel. 

FOR the QUEEN!